Mjölkdroppen - barnavårdscentralernas föregångare
Början av 1900-talet präglades av fattigdom, drygt tio procent av spädbarnen dog och amningsfrekvensen var mycket låg. På Luciadagen 1901 startade nordens första Mjölkdroppe, i Katarina församling på Söder i Stockholm. Idén hämtades bl. a. från Frankrike och spreds snabbt i såväl Europa som i övriga Sverige.
Syftet med den filantropiska verksamheten var att fattiga mödrar som inte ammade kostnadsfritt kunde få näringsriktig komjölkblandning till sina späda barn. Barnläkaren Moritz Blumenthal var en av grundarna till första Mjölkdroppen. 1903 bildades Föreningen Mjölkdroppen.
De första åren var verksamheten framför allt inriktad på utdelning av mjölblandningar och att ge mödrar stränga råd och anvisningar. Snart försköts fokus till att uppmuntra amningen. För att barnet skulle bli inskrivet i Mjölkdroppen fodrades intyg om medellöshet från läkare, diakonissa eller roteman, den sistnämnde dåtidens socialsekreterare.
För att befrämja amningen började Mjölkdroppen 1914 dela ut ampremier - ett kommunalt ekonomiskt bidrag - för att göra det möjligt för förvärvsarbetande mödrar att fortsätta amma. Mycket av verksamheten präglades av kontroll, så ock utdelningen av ampremier. Upprepade oanmälda hembesök gjordes för att kontrollera att barnet inte fick flaska. Hembesök var överhuvudtaget en central del i verksamheten.
Så småningom, på 20-talet, vidgades målgruppen så att även "icke obemedlade" familjer fick tillgång till verksamheten som vid den tiden utvecklats till rådgivningsstationer. Detta skedde samtidigt som diskussionen tog fart om kommunalt drivna barnavårdscentraler. 1937 fattade riksdagen beslut om att små barns hälsa skulle vara en uppgift för samhället. 1938 började barnavårdscentraler inrättas. I Stockholm skedde överlämnandet av ansvaret till kommunen år 1940. Därmed var Mjölkdroppens aktiva tid som filantropisk barnavårdsinstitution slut.
Mer om Mjölkdropparnas och Barnhälsovårdens historia finns att läsa i boken "Mjölkdroppen - filantropi, förmynderi eller samhällsansvar" (huvudförfattare Ann-Marie Stenhammar (2001) Stockholm: Carlssons förlag.) Boken kom till med anledning av föreningens hundraårsjubilem som firades i luciatid 2001.
